top of page

Unga Vuxna

Att vara ung vuxen idag är "fett kefft".

Så beskrivs livet av en av de ungdommar jag haft turen att ha i min närhet.

Livssituationen för dig som ung i Sverige har förändrats inom olika områden som på olika sätt kan bidra till psykisk ohälsa.

Utseendefixering, ätstörningar, en ökad närvaro på sociala medier samt stress i samband med skolprestationer är några av de utmaningar som du kan ställas inför.

Gängtillhörighet, skjutningar och droger har normailserats av samhället och kanske just Du befinner dig mitt i skottlinjen.

Befinner du dig i en situation som känns jobbig, tung eller svår att hantera? 

Akuttider erbjuds till dig som är i behov av omedelbart stöd.

Vid hög belastning kan du komma att hänvisas vidare.

Kontakta mig på något av alternativen nedan.

För dig över 16 år,

contact@nogiholistic.com

(+46) 76 632 05 89

Loneliness

Viktiga telefonnummer

Polisen:

114 14 

Brottsofferjouren:

116 006

Brottsoffermyndigheten 

090 70 82 00

Kvinnofridslinjen:

020 50 50 50

Bris för barn:

116 111

Bris vuxentelefon:

0771 50 50 50

Jourhavande medmänniska:

08 702 16 80

Självmordslinjen:

90 101

Akuta situationer: 112

Länkar

Psykisk hälsa hos unga

Vad menas med psykisk hälsa?

Psykisk hälsa avser en persons mentala och emotionella välbefinnande. Det innebär förmågan att hantera livets utmaningar, bygga meningsfulla relationer, arbeta produktivt och fatta beslut. En god psykisk hälsa innebär inte bara frånvaro av psykiska sjukdomar utan också att man känner sig tillfreds med sitt liv, har en positiv självbild och kan hantera stress. Det handlar om att ha en balans i känslor, tankar och beteenden samt att kunna anpassa sig till olika situationer och livsstilsförändringar. Att främja psykisk hälsa involverar ofta att hantera stressfaktorer, upprätthålla starka sociala relationer, och söka stöd vid behov. Psykisk hälsa betraktas som en viktig komponent för en övergripande hälsosam livsstil.

Vad är ångest?

Ångest är en naturlig reaktion på stress eller fara och är en känsla av oro eller rädsla inför något som kan inträffa i framtiden. Den är en normal del av människors liv och kan fungera som en anpassningsmekanism, hjälpa oss att vara alerta och förbereda oss för potentiella hot.

Ångest blir dock problematisk när den blir överdriven, ihållande och svårförutsägbar, vilket kan påverka en persons dagliga liv och välbefinnande. Det finns olika typer av ångeststörningar, bland vilka de vanligaste är generaliserat ångestsyndrom (GAD), paniksyndrom, social ångest och olika fobier.

Symtom på ångest kan vara både fysiska och psykiska och inkluderar bland annat:

Muskelanspänning, skakningar, svettningar, hjärtklappning eller snabb puls. Magproblem, som illamående eller diarré. Huvudvärk.

Oro och rädsla, svårigheter att koncentrera sig. Irritabilitet och sömnrubbningar.
Känslor av överväldigande panik.

Vad menas med psykiska hälsoproblem?

Psykiatriska eller psykiska hälsoproblem refererar till en mängd olika tillstånd som påverkar en persons kognitiva, emotionella och sociala välbefinnande. Dessa problem kan variera i svårighetsgrad och inkluderar olika diagnoser. Här är några exempel på psykiska hälsoproblem:

Ångestsyndrom, depression, bipolär sjukdom, schizofreni, ätstörningar, ADHD/ ADD, OCD, PTSD. 

​​Psykiatriska sjukdomar är ofta komplexa och kan vara resultatet av en kombination av genetiska, biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Behandling kan variera beroende på diagnos och inkluderar ofta en kombination av medicinering, terapi och livsstilsförändringar. Tidig upptäckt och intervention är viktiga för att hantera och behandla psykiska hälsoproblem effektivt.

Vad är depression?

Depression är en psykisk hälsostörning som kännetecknas av en ihållande känsla av nedstämdhet och brist på intresse eller glädje i aktiviteter som vanligtvis brukade vara givande. Det är ett allvarligt tillstånd som påverkar en persons känslor, tankar och beteenden. Här är några nyckelkännetecken för depression:

Nedstämdhet och förlust av intresse eller glädje. Sömnstörningar och energiförändringar. Vikt- eller aptitförändringar. Känslor av värdelöshet eller skuld och negativ självuppfattning. 

Svårigheter med koncentration. Självmordstankar. 

Depression kan vara orsakad av en kombination av genetiska, biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Det är viktigt att notera att depression är ett medicinsk tillstånd och inte en normal reaktion på livets svårigheter.

Tidig upptäckt och intervention är avgörande för att hjälpa människor att hantera och övervinna depression.

Självskadebeteende & självmordstankar

Självskadebeteende innebär avsiktlig skada på den egna kroppen som ett sätt att hantera eller lindra emotionell smärta, stress eller ångest. Det kan inkludera att skära sig, bränna sig, slå sig själv eller på andra sätt orsaka fysisk skada. Självskadebeteende är ofta ett sätt för individer att försöka hantera svåra känslor eller uttrycka inre smärta, och det kan vara ett tecken på underliggande psykisk ohälsa. Professionell hjälp och stöd är viktigt för att adressera orsakerna till självskadebeteendet och utveckla mer hälsosamma sätt att hantera känslor.

Har du någon i din omgivning som du är orolig för?

Våga fråga.

Är det akut, ring 112

Självmordstankar innebär att en individ överväger eller fantiserar om att ta sitt eget liv. Det är ett allvarligt tecken på psykisk nöd och kan vara kopplat till olika faktorer som depression, ångest, ensamhet eller andra psykiska hälsoproblem. Självmordstankar bör alltid tas på allvar och kräver omedelbar intervention. Om du eller någon du känner upplever självmordstankar, är det viktigt att söka professionell hjälp omedelbart, antingen genom att kontakta en krislinje eller närliggande akutmottagning. 

Har du någon i din omgivning som du är orolig för och misstänker har dessa tankar? Våga fråga. 

Är det akut, ring 112

Ungdomars psykiska hälsa är ett komplext ämne som påverkas av olika faktorer. 

 

Identitet och självkänsla. Under tonåren genomgår du som ungdom en period av intensiv identitetssökning. Du försöker förstå vem du är, vad du värdesätter och vilka mål du har. Detta kan påverka din självkänsla, och det är viktigt att du har gott stöd omkring dig för att utveckla en positiv självbild.

Sociala relationer. Relationer med familj, vänner och skolkamrater spelar en central roll. Du kan uppleva tryck från sociala normer och försöka passa in. Relationer och socialt stöd är avgörande för ditt psykiska välbefinnande.

Skolprestationer. Skolmiljön och prestationer i skolan kan ha en mycket stor påverkan på din psykiska hälsa. Prestationsångest och stress relaterade till studier kan vara betydande, och det är viktigt att du får tillgång till en stödjande och hälsosam skolmiljö.

Hormonella förändringar. Din biologiska utveckling under tonåren, inklusive hormonella förändringar, kan påverka ditt känslomässiga tillstånd. Detta kan bidra till humörsvängningar och ökad sårbarhet för psykiska hälsoproblem.

Sociala medier. Ungdomar är ofta starkt kopplade till sociala medier, och användningen av sociala medier kan påverka din självkänsla och mentala hälsa. Jämförelse med andra, cybermobbning och överanvändning av skärmar kan vara negativa faktorer.

Genetiska och biologiska faktorer. Även om miljöfaktorer spelar en stor roll, kan genetik och biologiska faktorer också påverka risken att du utvecklar psykiska hälsoproblem.

Stress och psykisk ohälsa. Du kan uppleva olika stressfaktorer, inklusive akademisk press, familjeproblem, och övergången till vuxenlivet. Om stressen inte hanteras på ett hälsosamt sätt kan det leda till att du utvecklar psykisk ohälsa, såsom ångest och depression.

Det är viktigt att förstå att din psykiska hälsa är individuell, och att andra ungdomar omkring dig kan reagera annorlunda på liknande påfrestningar.

Ditt mående är inte ovanligt eller konstigt.

Det är också viktigt att du som ung har tillgång till psykisk hälsovård och stöd när det behövs. Stöd går att hitta i din närhet hos exempelvis: Skolhälsovård, arbetsplats, vården och kommunen.

Det finns hjälp. Du är inte ensam.

 

People in silhouette_edited.jpg
bottom of page